Etiketter

tisdag 28 november 2017

SO tis 9D,9E

Vi gjorde en budget, kollade skattetabellen, räknade ut nettolön från bruttolönen, räknade ränteutgift på lånet till en lägenhet osv.

Begrepp som ni ska kunna

Budget = ekonomisk planering
Brutto = före skatt
Netto = efter skatt
Amortering = skuldbetalning
Ränta = lånekostnad, priset på pengar
Disponibel inkomst = nettolön + bidrag
Kommunalskatt, landstingskatt, statlig skatt
Spara = disponibel inkomst - konsumtion
Ni ska också kunna räkna procent

måndag 27 november 2017

Receptionsmall


Skriv en Reception

 

Ordet reception kommer från engelskans reception, som betyder mottagande. I en reception ska du alltså ägna mycket fokus åt hur du mottagit boken, hur den har berört dig eller inte berört dig, vilka funderingar som har uppstått och vilka kopplingar du har gjort till dig själv och det samhälle du lever i. Dina logganteckningar kommer vara till en god hjälp när du ska skriva ihop receptionen.

 

Utgå från följande punkter
Jag vill inte att du använder dig av rubriker, dela istället in receptionen i fyra stycken.

 

  • Gillanden. Är det något med texten, språket eller innehållet som du gillar och tycker är särskilt fint eller bra?
  • Ogillanden. Finns det något med texten som du inte gillar, eller har svårt att ta till dig.
  • Frågetecken. Finns det något du inte förstår eller inte kan ta till dig?
  • Kopplingar. Finns det något du tycker hänger ihop, finns det ett mönster i texten? Finns det något du känner igen från ditt eget liv?

Matris novell

Novellmatris

Svenska V.48 9C,9D, 9E

Vi fortsätter att läsa deckare. V. 49 Bör receptionen, texten som innehåller hur ni mottagit texten/deckaren. som hjälp finns analysschemat med berättarperspektiv, tidsperspektiv, språk/stil, miljö.


Samtidigt skriver vi noveller som har kopplingar till deckaren som ni läser. Men, ni får hitta på egna historier om de figurer som ni väljer att skriva om. De kan ju leva ett helt annat liv än det som kommer fram i boken. Vissa element är bra att återanvända som miljö och vissa personlighetsdrag. Byter ni miljö bör det framkomma i er berättelse. Novellen bör också vara klar till V.49. Hinner ni inte skriva på lektionerna så får ni skriva hemma.

onsdag 22 november 2017

En film till om ekonomi, se den!


Sammanfattning SO ekonomi 22/11

Vi började med att prata om vad ekonomi är för något. Ni svarade pengar. Grunden i en ekonomi är produktionsfaktorerna: Arbetskraft, realkapital och naturtillgångar. Dessa tre faktorer kan vi inte vara utan om vi ska skapa ett nytt värde. Pengar är bara ett kvitto på ett producerat värde.
Vi pratade också om hur vi kan förändra produktionsfaktorerna för att öka produktionen av varor och tjänster. T ex kan vi öka invandringen, föda fler barn eller utbilda arbetskraften.


Ekonomerna definierar ofta ekonomi som "Hushållning med knappa resurser" Det är viktigt att förstå den meningen för att förstå vad ekonomi handlar om.


Se gärna min film nedan



torsdag 16 november 2017

Svenska V.46 och V.47

Vi tränar bland annat på att samtala om texter för att förbereda oss på muntligt nationellt prov i svenska. Ni sitter i grupper om 3-4st och diskuterar texter, noveller, som ni läst.


Vi börjar skriva noveller utifrån någon person som figurerar i den bok ni läser just nu.

Sammanfattning SO V.46 9D och 9E




Vi fortsatte att jobba med med religiösa begrepp inom hinduismen och buddhismen.


Vi började med att prata om etik utifrån vad en god människa är. se foto.
Många intressanta diskussioner om vad som händer med världens befolkning när folk når nirvana eller om några nya människor kan skapas om alla återföds, eller nästan alla. Vissa når säkert moshka eller nirvana vilket bryter återfödseln.


Provet i religion är på tisdag V.47!





Sammanfattning SO/Buddhismen 7/11

Vi gick igenom centrala begrepp och innehåll i buddhismen


Varför ska någon välja buddism? Vad skulle en buddhist svara? Att välja något och välja bort något annat. Vad är det viktiga för en buddhist?


De 4 ädla sanningarna är egentligen själva anledningen till att bli buddhist. De handlar kort och gott om otillfredsställelse. När Siddharta ser lidandet hos människorna får han insikten (äppelträdet och meditationen) att det är vårt begär som styr oss mot lidandet. Ett lidande som kommer fortsätta även efter döden, då du återföds i all oändlighet om du inte gått den rätta vägen till nirvana. Begäret efter ett gott liv i lyx, bra hälsa, materiella saker o.s.v. gör att vi också mår dåligt om vi inte får det. Begäret är också omöjligt att helt och fullt tillfredsställas. Begäret är aldrig nöjt! Målet med buddhismen är att inte återfödas genom att nå stillhet i nirvana. Nir=ingen och vana=vind alltså betyder nirvana "ingen vind" d.v.s. fullständig stillhet.


Hur tänker då en buddhist?
Det finns vägar man kan gå för att bli av med begäret och nå nirvana. Det är den 8-faldiga vägen.


Liksom i kristendomen och islam så finns det något som kan kallas för trosbekännelse eller vittnesbörd även i buddhismen, vilket innebär att du bekänner dig till en tro/religion när du håller med och tror på det som står skrivet i dessa. För en buddhist är det de 3 juvelerna som utgör deras trosbekännelse: Läraren, läran och munklivet.


Det finns två stora riktningar inom buddhismen: Mahayana och Theravada.

söndag 29 oktober 2017

Länkar om Hinduismen och Buddhismen samt etik

Buddhismen

Hinduismen

Etiska modeller

Att utveckla skrivandet

Peter Gärdenfors som är Sveriges mest kända forskare på hur kunskap och hjärnan samarbetar, d.v.s. kognitionsvetenskapen, poängterar nedan viktiga betydelser som berättandet har


fredag 20 oktober 2017

Sammanfattning svenska vecka 42

Vi har börjat med litteraturhistoria och antiken. Vi såg en film om antikens värld i Grekland och hur den påverkat vår utveckling och kultur. Vi har jobbat med instuderingsfrågor som rör kapitlet om antiken d.v.s. litteraturen, teatern och retoriken.


En forskare påstår att slavekonomin gav förutsättningar för en stor elit och medborgarskara att diskutera frågor om allt möjligt under antiken. När man diskuterade olika lagar i statsstaterna fick medborgare av olika slag vara med och diskutera hur de skulle vara beskaffade. Diskussionerna spreds ut på torg, tempel och handelsplatser. Ifrågasättandet och studerandet i olika frågeställningar kan ha givit upphov till talekonsten (retoriken), filosofin, politiken och litteraturen. Lagar har en etisk dimension som ofta var kärnan i många diskussioner. Problematiska etiska situationer började iscensättas på teatern och i litteraturen. Skolor för att utbilda sig i konsten att argumentera och diskutera olika ämnen, som den atenska akademin, uppstod.


Ni har valt en deckare som ska läsas fram till jullovet. Med läsningen följer också att skriva läslogg. Instruktioner till läsloggen har ni fått, som ska betraktas som en lathund. Ni måste inte följa den slaviskt, men hur handlingen fortskrider ska alltid kortfattat skrivas ner. Läsloggen blir sen underlag för en reception d.v.s. en text om hur ni mottagit boken.


Analyser
Vi har gått igenom vad analysera är. För att kunna analysera en text är det viktigt att veta vad man ska titta på i en text. De kategorier vi gick igenom är:
Berättarperspektivet
Tidsperspektivet
Språket
Person och miljöbeskrivning
Dramaturgi
Genre

SO sammanfattning vecka 42

Vi har lärt oss om Hinduismen. Arbetat med instuderingsfrågor. Pratat om vad religion är, vad som är kännetecknande för religioner. Vi har sett en film om en buddhistisk familj som bor i Sverige. Vi har pratat lite om hur religioner uppstod och kanske varför.

Vecka 43


Mån kl 13.00 besök av Livia Fraenkel om förintelsen.




Vecka 43
SO
Svenska
Mån
Läsa er valda deckare! 
Skriva läslogg utifrån analysschema i häftet
Litteraturhistoria Antiken och medeltiden. Göra klart instuderingsfrågor!
Tis
Dagsverke                                             
Ons
9D/E Föreläsning om buddhismen, arbete med instuderingsfrågor
9C Utveckla ditt skrivande: metaforer och liknelser
Läslogg!
Tor
9Dfortsättning buddhismen
9E/D  Utveckla ditt skrivande: metaforer och liknelser. Läsa och skriva läslogg. Träna på analys 

Fre
9E Fortsättning buddhismen
9D Antiken och medeltiden

måndag 9 oktober 2017

Vecka 41




Vecka 41
SO
Svenska
Mån
Hitta deckare att läsa! Övningar i skrivregler: särskrivning, förkortningar.
Intro till litteraturhistoria Antiken till modernismen
Tis
Prov om orsakerna till 1:a världskriget
Ons
9D/E Föreläsning om förintelsen, uppgifter
9C Utveckla ditt skrivande: metaforer och synonymer
Tor
9D Källuppgift i historia
9E/D  Utveckla ditt skrivande: metaforer och synonymer
Fre
9E Källuppgift i historia
9D Antiken och medeltiden

torsdag 28 september 2017

Matris historia

1800-1900 talshistoria




Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas,skapas och används.


  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

    Du har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden
    och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och välunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar
    Du kan
    undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika tidsperioder.





Jag…
Beskriver

Mellan 3-5 faktorer
Du har grundläggande kunskaper

Mellan 6-10 faktorer
Du har goda kunskaper

Flera faktorer och någon utöver de som anges
Du har mycket goda kunskaper
Förklarar
Sambandet mellan några faktorer
Enkla och till viss del underbyggda
Sambandet mellan 6-10 faktorer
Utvecklade och relativt väl underbyggda
Sambandet mellan de flesta faktorer
Välutvecklade och väl underbyggda
Resonerar kring
Någon av sambanden, vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker
Enkla och till viss del underbyggda
Några av sambanden mellan vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker
Utvecklade och relativt väl underbyggda
Flera av sambanden mellan vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker
Välutvecklade och väl underbyggda  
Använder
Några begrepp och ger några exempel som stödjer mina påståndet
Du har grundläggande kunskaper
Flera begrepp och ger flera exempel som stödjer mina påståenden
Du har goda kunskaper
Många begrepp och stödjer nästan alla mina påståenden med exempel
Du har mycket goda kunskaper

Vecka 40




Vecka 41 prov i historia på tisdagen


Vecka 40
SO
Svenska
Mån
9C/9E Bokcirkel inspelning
Tis
9D/E  Läs s. 244-251 i Utkik. Utprovning av nationella prov
Ons
9D/E Föreläsning om förintelsen, uppgifter
9C Skrivregler, övningar
Tor
9D Källuppgift i historia
9E/D Skrivregler, grammatik, övningar
Fre
9E Källuppgift i historia
9D



Möjliga orsaker till 1:a världskriget

Allianssystemet
Wienkongressen 1815
Napoleon
Ideologier
Franska revolutionen 1789
Kapprustning
Rasism
Nationalism
Fransk-tyskakriget 1871
Industrialismen
Kapprustning
Kolonialismen
Imperier
Skotten i Sarajevo 1914
Kapplöpningen om kolonier
Tyskland och Italiens enande 1871/1861

Var ska man börja? Jag skulle nog börja kronologiskt med franska revolutionen.
Jag skulle vara resonerande och inte tvärsäker på sambanden och visa det med hjälp av ord som: möjligen, troligtvis, tyder på, förmodligen, kanske, tänka sig, rimligtvis osv
Dessutom skulle jag använda orsaksord som: bidrog till, orsakade, en konsekvens av, utvecklades ur/till, på grund av, eftersom, en följd blev, en följd av, påverkad av, påverkade osv..

Ex.
Påstående: "Franska revolutionen är en möjlig orsak till att Napoleon tar makten i Frankrike,
Underbyggnad, exempel: för att under FR togs alla privilegier bort och gjorde det lättare att göra karriär i armén för en enkel soldat."
Förtydligande: Det var inte längre social status, t ex adel, som bestämde vem som kunde göra karriär utan kunskap, skicklighet och kompetens

onsdag 27 september 2017

Svenska med 9C 27/9

Vi avslutar bokcirkeln på måndag den 2/10 med att spela in samtalen.


Idag har vi jobbat med skrivregler som vilka förkortningar det finns och hur de skrivs.

lördag 23 september 2017

boksamtalet ska spelas in som en Pod


Podcast betyder att man spelar in ett program och delar det på Internet. Podcast liknar ofta ett radioprogram, med musik och snack men det är du som bestämmer vad du fyller det med. Om man använder ett program, som t ex GarageBand, finns möjlighet att lägga in bilder också.

"Skapandet av podcast tillåter eleverna att utveckla många viktiga förmågor som att undersöka, skriva, prata mer effektivt, lösa problem, behärska tid, ta och ge uppmärksamhet och förbättra ordförrådet. Det kan också ses som en revolution i möjligheten att dela med sig av kunskap."
Källa:  http://www.skolporten.se/app/uploads/2015/06/Undervisning_Larande_10_2015.pdf

WavePad är en app för att klippa ljud
Spreaker är en app som kan användas för att spela  in en pod

Lyssna på poddar. Se länkar nedan

t ex https://soundcloud.com/tildeochlouise

eller https://itunes.apple.com/se/podcast/penntricket/id1214939104?mt=2&ign-mpt=uo%3D2

https://soundcloud.com/det-ar-lararnas-fel/ehh-studieteknik

Många finns här https://brapodcast.se/

Mobil eller Ipad går utmärkt att använda


fredag 22 september 2017

Tredje besöket med Mariette 22/9 9E

Mariette var på besök och berättade om vilka program som finns inför gymnasievalet och vad saker och ting betyder. Alla program gick vi igenom.

torsdag 21 september 2017

Sammanfattning svenska 21/9

9D och 9E


Ni tränade och övade på att skriva analyserande text utifrån ett antal orsaker. Att träna på att skriva analyserande och resonerande kring orsaker och orsakssamband. Underbygga påståenden med fakta.
Underbygga ett påstående kan man t ex göra genom att ge exempel.


Ex.
Påstående: "Franska revolutionen är en möjlig orsak till att Napoleon tar makten i Frankrike,
Underbyggnad, exempel: för att under FR togs alla privilegier bort och gjorde det lättare att göra karriär i armén för en enkel soldat."
Förtydligande: Det var inte längre social status, t ex adel, som bestämde vem som kunde göra karriär utan kunskap, skicklighet och kompetens.

Sammanfattning historia 9D och 9E 21/9 och 27/9

Sidorna 231-240 i Utkik


Nationalsocialisterna får 38% i valet i Tyskland 1932. Med stöd från de konservativa partierna lyckas Hitler bli förbundskansler. 1933 gör Hitler Tyskland till diktatur.


1938 går tyska trupper in i Österrike och införlivar det i Tyskland utan att ett enda skott avfyrats. Samma år vill tysktalande i Tjeckoslovakien införlivas i det tyska riket. Hitler kräver då att Tjeckoslovakien ska lämna över det tysktalande sudettyskland. Tjeckoslovakien säger nej och England vill förhandla med Hitler för att försöka stoppa hans imperieambitioner.
Flera länders ledare träffas 1938 i München för att förhandla med Hitler. Hitler lovar då att Tyskland inte ska ta några fler områden bara de får Sudettyskland. Engelske premiärministern Chambarlein går med på att ge Tyskland sudetområdet om Hitler håller sina löften.


I mars 1939 bryter Hitler mot överenskommelsen och tar hela Tjeckoslovakien. Hitlers utrikesminister förhandlar sedan med Sovjet om en icke-aggresionspakt som kallas Molotov-Ribbentroppakten. Sovjet och Tyskland kommer överens om att ta var sin halva av Polen.
Så, den 1 september går den Tyska armén över den polska gränsen. Polen hade bl a sagt nej till tyskarnas krav att få korridoren mellan Tyskland och Ostpreussen och blev en orsak för Tyskland att börja kriga mot Polen.


Tysklands krig med Polen tvingade England och Frankrike att förklara krig med Tyskland. Tysklands bundsförvant Italien krigar mot Jugoslavien, men behöver hjälp av Tyskland. Tyskarna tar inte bara hela Balkan utan även Grekland. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Tyskland.


Tyskland vill stoppa Englands möjligheter att upprätta baser i Norge och hindra dem från att stoppa järnleveranserna till Tysk industri. 1940 går tyska armén in i Danmark och Norge.


Nästa mål för tyskarna är att fälla Frankrike. En månad efter att Danmark och Norge fallit går den tyska armén in och tar Frankrike. Efter 6 veckor är Frankrike besegrat.


I juni 1941 sätter tyskarna igång sin operation Barbarossa, kriget mot Sovjet.



Hannibals taktik som också tyska armén använde sig av.

onsdag 20 september 2017

V.39


SO
Bedömningstillfället är vecka 41 i form att ett skriftligt prov som handlar om att analysera orsakerna till 1:a världskriget. Se mina filmer!

Veckan som kommer jobbar vi vidare med upptakten till 2:a världskriget samt hur kriget utvecklades.

Läs kapitlet om 2:a världskriget i er bok Utkik sidorna 231-240

SV
Någon grupp kommer spela in sitt sista boksamtal, andra gör sitt näst sista boksamtal innan bedömningstillfället som ska spelas in. Grupprum för detta är bokade.

För övrigt ska vi träna på att skriva analyserande text om orsakerna till 1:a världskriget. Hur gör man? Vilka ord är bra att använda? Vad ska man börja med?

Sammanfattning historia 20/9

Jag berättade om Rysslands förvandling till Sovjet. 1917 fick kommunisten Lenin fri passage genom Tyskland för att skapa oro och förhoppningsvis bidra till en fred med Tyskland. Strategin lyckades. Tyskland fick sin fred med Ryssland, den s.k Brest-Litovsk-freden. Nu kunde Lenin och kommunisterna sprida och kämpa för sin kommunistiska revolution i Ryssland.
Det tog en tid innan kommunisterna kunde slå ner vad som kallas kontrarevolutionärerna, de som var motståndare till kommunismen. När väl makten var tagen arresterades Tsarfamiljen som sattes i husarrest och senare avrättades i Jekaterinburg.
Lenin dog 1924 och det blev inte klart vem som skulle ta över ledningen förrän 1928, då Stalin hade tagit makten som ledare i Ryssland.
Stalin satsade på att industrialisera Sovjet, som det bytte namn till, genom att upptätta femårsplaner. Staten ägde och bestämde vad och hur mycket som skulle produceras under 5år.
Tillväxten i ekonomin ökade men också till höga kostnader. Många människor fick sätta livet till för att Stalin skulle kunna genomföra sina förändringar. Målen var viktigare än vilka medel som utnyttjades för att nå dem.

Efter föreläsningen jobbade vi med statistik och diagram för att se hur den industriella utvecklingen såg ut mellan länder under sent 1800-tal.

tisdag 19 september 2017

SO tis 19/9 9D och 9E sammanfattning


Båda bilderna visar effekten av hyperinflationen i Tyskland ca år 1923. Sedelpressarna gick för högtryck för att bl a betala skadeståndet till segrarmakterna. Priser kan stiga av flera anledningar, men ökar antalet pengar dramatiskt utan att produktionen av varor och tjänster ökat så sker med största sannolikhet en dramatisk prisökning. 


Tyskland efter kriget
Först berättade jag om Tysklands situation där ekonomin försämrades efter kriget och stor arbetslöshet skapade ett stort missnöje. Weimarrepubliken hade svårt att ta viktiga beslut för att lösa situationen, vilket Hitler försökte utnyttja genom att genomföra en statskupp. Statskuppen slogs ner och Hitler sattes i fängelse. I fängelset skrev han sitt manifest "mein kampf" där han bl a beskyller judarna för Tysklands problem.

I mitten av 20-talet förbättrades ekonomin i Tyskland. Industrin lyckades återhämta sig, men när börskraschen 1929 i USA spreds till Europa kunde inte ett svagt Tyskland undvika att återigen hamna i en ekonomisk depression. 

I valen i Tyskland i slutet av 20-talet drog Hitlers nationalsocialistiska parti nytta av det missnöje som spred sig i landet.  1930 fick nazipartiet 18% och år 1932 blev de det största partiet med 38% av rösterna.

Hitler lovade guld och gröna skogar. Problemet var att han lyckades förbättra situationen i landet med satsningar på infrastruktur. Han infriade flera av sina löften. 1933 gjorde han sig till Führer, enväldig förbundskansler (eller diktator om man så vill) med oinskränkta maktbefogenheter. Samma år infördes det första koncentrationslägret för framförallt oliktänkande (socialdemokrater och kommunister).

USA på 20-talet
Industrin i USA fick ett enormt uppsving efter kriget. Nya uppfinningar såg dagens ljus som dammsugare och kylskåpet. Löpandebandstekniken skapade massproduktion av varor. Folk hungrade efter dessa nymodigheter. 
Industrin gick så bra att många började satsa i företagsaktier. Aktieägandet gjorde det möjligt att få ta del av de vinster som företagen gjorde. Bankerna lånade ut pengar till privatpersoner med aktieinnehav som säkerhet. Med lånade pengar köpte folk ännu mer aktier. Den här perioden kallas för det glada 20-talet. 
Men de amerikanska bönderna fick det allt svårare. De satt med stora överskott av jordbruksprodukter och fick därmed dåligt betalt. Böndernas ekonomi försämrades och de hade inte råd att köpa industrins produkter. Samtidigt gjorde massproduktionen av industrivaror att det blev ett överskott av varor på den amerikanska marknaden. De fick, till slut, helt enkelt inte sålt alla de varor som de producerade. 
Industrins vinster minskade och aktiernas värde sjönk. Folk blev oroliga att förlora pengar och skyndade sig att sälja sina aktieinnehav. Den svarta måndagen 1929 uppstod. Aktierna sjönk dramatiskt på en dag och många kunde inte betala sina lån. Banker och företag i mängder gick i konkurs. Arbetslösheten ökade - ingen lön, ingen konsumtion - färre varor såldes och industrin fick avskeda ännu fler - arbetslösheten ökade ytterligare. Hur ska man vända en sådan ond spiral?

President Roosevelt vald 1933 genomförde vad han kallade "New Deal". En stor satsning på statliga investeringar för att skapa arbetstillfällen och sedan få en ökad konsumtion som skulle få industrins hjul att börja snurra. Han gav också bönderna statliga bidrag för att öka deras köpkraft. Amerikanska ekonomin ökade snabbt mellan 1933-1937.