Båda bilderna visar effekten av hyperinflationen i Tyskland ca år 1923. Sedelpressarna gick för högtryck för att bl a betala skadeståndet till segrarmakterna. Priser kan stiga av flera anledningar, men ökar antalet pengar dramatiskt utan att produktionen av varor och tjänster ökat så sker med största sannolikhet en dramatisk prisökning.
Tyskland efter kriget
Först berättade jag om Tysklands situation där ekonomin försämrades efter kriget och stor arbetslöshet skapade ett stort missnöje. Weimarrepubliken hade svårt att ta viktiga beslut för att lösa situationen, vilket Hitler försökte utnyttja genom att genomföra en statskupp. Statskuppen slogs ner och Hitler sattes i fängelse. I fängelset skrev han sitt manifest "mein kampf" där han bl a beskyller judarna för Tysklands problem.
I mitten av 20-talet förbättrades ekonomin i Tyskland. Industrin lyckades återhämta sig, men när börskraschen 1929 i USA spreds till Europa kunde inte ett svagt Tyskland undvika att återigen hamna i en ekonomisk depression.
I valen i Tyskland i slutet av 20-talet drog Hitlers nationalsocialistiska parti nytta av det missnöje som spred sig i landet. 1930 fick nazipartiet 18% och år 1932 blev de det största partiet med 38% av rösterna.
Hitler lovade guld och gröna skogar. Problemet var att han lyckades förbättra situationen i landet med satsningar på infrastruktur. Han infriade flera av sina löften. 1933 gjorde han sig till Führer, enväldig förbundskansler (eller diktator om man så vill) med oinskränkta maktbefogenheter. Samma år infördes det första koncentrationslägret för framförallt oliktänkande (socialdemokrater och kommunister).
USA på 20-talet
Industrin i USA fick ett enormt uppsving efter kriget. Nya uppfinningar såg dagens ljus som dammsugare och kylskåpet. Löpandebandstekniken skapade massproduktion av varor. Folk hungrade efter dessa nymodigheter.
Industrin gick så bra att många började satsa i företagsaktier. Aktieägandet gjorde det möjligt att få ta del av de vinster som företagen gjorde. Bankerna lånade ut pengar till privatpersoner med aktieinnehav som säkerhet. Med lånade pengar köpte folk ännu mer aktier. Den här perioden kallas för det glada 20-talet.
Men de amerikanska bönderna fick det allt svårare. De satt med stora överskott av jordbruksprodukter och fick därmed dåligt betalt. Böndernas ekonomi försämrades och de hade inte råd att köpa industrins produkter. Samtidigt gjorde massproduktionen av industrivaror att det blev ett överskott av varor på den amerikanska marknaden. De fick, till slut, helt enkelt inte sålt alla de varor som de producerade.
Industrins vinster minskade och aktiernas värde sjönk. Folk blev oroliga att förlora pengar och skyndade sig att sälja sina aktieinnehav. Den svarta måndagen 1929 uppstod. Aktierna sjönk dramatiskt på en dag och många kunde inte betala sina lån. Banker och företag i mängder gick i konkurs. Arbetslösheten ökade - ingen lön, ingen konsumtion - färre varor såldes och industrin fick avskeda ännu fler - arbetslösheten ökade ytterligare. Hur ska man vända en sådan ond spiral?
President Roosevelt vald 1933 genomförde vad han kallade "New Deal". En stor satsning på statliga investeringar för att skapa arbetstillfällen och sedan få en ökad konsumtion som skulle få industrins hjul att börja snurra. Han gav också bönderna statliga bidrag för att öka deras köpkraft. Amerikanska ekonomin ökade snabbt mellan 1933-1937.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar