Matris historia

1800-1900 talshistoria

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges

förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas,skapas och används.

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  
  

  Du har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden
  

  och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del/utvecklade och relativt väl/välutvecklade och välunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar

  Du kan
  

  undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla/förhållandevis komplexa/komplexa samband mellan olika tidsperioder.

  
  

Jag…
Beskriver	Mellan 3-5 faktorer Du har grundläggande kunskaper	Mellan 6-10 faktorer Du har goda kunskaper	Flera faktorer och någon utöver de som anges Du har mycket goda kunskaper
Förklarar	Sambandet mellan några faktorer Enkla och till viss del underbyggda	Sambandet mellan 6-10 faktorer Utvecklade och relativt väl underbyggda	Sambandet mellan de flesta faktorer Välutvecklade och väl underbyggda
Resonerar kring	Någon av sambanden, vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker Enkla och till viss del underbyggda	Några av sambanden mellan vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker Utvecklade och relativt väl underbyggda	Flera av sambanden mellan vad som är viktiga och mindre viktiga orsaker Välutvecklade och väl underbyggda
Använder	Några begrepp och ger några exempel som stödjer mina påståndet Du har grundläggande kunskaper	Flera begrepp och ger flera exempel som stödjer mina påståenden Du har goda kunskaper	Många begrepp och stödjer nästan alla mina påståenden med exempel Du har mycket goda kunskaper

Vecka 40

Vecka 41 prov i historia på tisdagen

Vecka 40	SO	Svenska
Mån		9C/9E Bokcirkel inspelning
Tis	9D/E  Läs s. 244-251 i Utkik. Utprovning av nationella prov
Ons	9D/E Föreläsning om förintelsen, uppgifter	9C Skrivregler, övningar
Tor	9D Källuppgift i historia	9E/D Skrivregler, grammatik, övningar
Fre	9E Källuppgift i historia	9D

Möjliga orsaker till 1:a världskriget

Allianssystemet
Wienkongressen 1815
Napoleon
Ideologier
Franska revolutionen 1789
Kapprustning
Rasism
Nationalism
Fransk-tyskakriget 1871
Industrialismen
Kapprustning
Kolonialismen
Imperier
Skotten i Sarajevo 1914
Kapplöpningen om kolonier
Tyskland och Italiens enande 1871/1861

Var ska man börja? Jag skulle nog börja kronologiskt med franska revolutionen.
Jag skulle vara resonerande och inte tvärsäker på sambanden och visa det med hjälp av ord som: möjligen, troligtvis, tyder på, förmodligen, kanske, tänka sig, rimligtvis osv
Dessutom skulle jag använda orsaksord som: bidrog till, orsakade, en konsekvens av, utvecklades ur/till, på grund av, eftersom, en följd blev, en följd av, påverkad av, påverkade osv..

Ex.
Påstående: "Franska revolutionen är en möjlig orsak till att Napoleon tar makten i Frankrike,
Underbyggnad, exempel: för att under FR togs alla privilegier bort och gjorde det lättare att göra karriär i armén för en enkel soldat."
Förtydligande: Det var inte längre social status, t ex adel, som bestämde vem som kunde göra karriär utan kunskap, skicklighet och kompetens

Svenska med 9C 27/9

Vi avslutar bokcirkeln på måndag den 2/10 med att spela in samtalen.


Idag har vi jobbat med skrivregler som vilka förkortningar det finns och hur de skrivs.

nyhetsgranskaren tis V.39

Grundskola, 9
Formulär:www.nyhetsvarderaren.se/formular/VSkBKjHW
Statistik:www.nyhetsvarderaren.se/statistik/VSkBKjHW


https://sv.surveymonkey.com/r/fore_nyhetsvarderaren


https://sv.surveymonkey.com/r/efter_nyhetsvarderaren

boksamtalet ska spelas in som en Pod

Podcast betyder att man spelar in ett program och delar det på Internet. Podcast liknar ofta ett radioprogram, med musik och snack men det är du som bestämmer vad du fyller det med. Om man använder ett program, som t ex GarageBand, finns möjlighet att lägga in bilder också.

"Skapandet av podcast tillåter eleverna att utveckla många viktiga förmågor som att undersöka, skriva, prata mer effektivt, lösa problem, behärska tid, ta och ge uppmärksamhet och förbättra ordförrådet. Det kan också ses som en revolution i möjligheten att dela med sig av kunskap."
Källa:  http://www.skolporten.se/app/uploads/2015/06/Undervisning_Larande_10_2015.pdf

WavePad är en app för att klippa ljud
Spreaker är en app som kan användas för att spela  in en pod

Lyssna på poddar. Se länkar nedan

t ex https://soundcloud.com/tildeochlouise

eller https://itunes.apple.com/se/podcast/penntricket/id1214939104?mt=2&ign-mpt=uo%3D2

https://soundcloud.com/det-ar-lararnas-fel/ehh-studieteknik

Många finns här https://brapodcast.se/

Mobil eller Ipad går utmärkt att använda

Tredje besöket med Mariette 22/9 9E

Mariette var på besök och berättade om vilka program som finns inför gymnasievalet och vad saker och ting betyder. Alla program gick vi igenom.

Sammanfattning svenska 21/9

9D och 9E


Ni tränade och övade på att skriva analyserande text utifrån ett antal orsaker. Att träna på att skriva analyserande och resonerande kring orsaker och orsakssamband. Underbygga påståenden med fakta.
Underbygga ett påstående kan man t ex göra genom att ge exempel.


Ex.
Påstående: "Franska revolutionen är en möjlig orsak till att Napoleon tar makten i Frankrike,
Underbyggnad, exempel: för att under FR togs alla privilegier bort och gjorde det lättare att göra karriär i armén för en enkel soldat."
Förtydligande: Det var inte längre social status, t ex adel, som bestämde vem som kunde göra karriär utan kunskap, skicklighet och kompetens.

Sammanfattning historia 9D och 9E 21/9 och 27/9

Sidorna 231-240 i Utkik


Nationalsocialisterna får 38% i valet i Tyskland 1932. Med stöd från de konservativa partierna lyckas Hitler bli förbundskansler. 1933 gör Hitler Tyskland till diktatur.


1938 går tyska trupper in i Österrike och införlivar det i Tyskland utan att ett enda skott avfyrats. Samma år vill tysktalande i Tjeckoslovakien införlivas i det tyska riket. Hitler kräver då att Tjeckoslovakien ska lämna över det tysktalande sudettyskland. Tjeckoslovakien säger nej och England vill förhandla med Hitler för att försöka stoppa hans imperieambitioner.
Flera länders ledare träffas 1938 i München för att förhandla med Hitler. Hitler lovar då att Tyskland inte ska ta några fler områden bara de får Sudettyskland. Engelske premiärministern Chambarlein går med på att ge Tyskland sudetområdet om Hitler håller sina löften.


I mars 1939 bryter Hitler mot överenskommelsen och tar hela Tjeckoslovakien. Hitlers utrikesminister förhandlar sedan med Sovjet om en icke-aggresionspakt som kallas Molotov-Ribbentroppakten. Sovjet och Tyskland kommer överens om att ta var sin halva av Polen.
Så, den 1 september går den Tyska armén över den polska gränsen. Polen hade bl a sagt nej till tyskarnas krav att få korridoren mellan Tyskland och Ostpreussen och blev en orsak för Tyskland att börja kriga mot Polen.


Tysklands krig med Polen tvingade England och Frankrike att förklara krig med Tyskland. Tysklands bundsförvant Italien krigar mot Jugoslavien, men behöver hjälp av Tyskland. Tyskarna tar inte bara hela Balkan utan även Grekland. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Tyskland.


Tyskland vill stoppa Englands möjligheter att upprätta baser i Norge och hindra dem från att stoppa järnleveranserna till Tysk industri. 1940 går tyska armén in i Danmark och Norge.


Nästa mål för tyskarna är att fälla Frankrike. En månad efter att Danmark och Norge fallit går den tyska armén in och tar Frankrike. Efter 6 veckor är Frankrike besegrat.


I juni 1941 sätter tyskarna igång sin operation Barbarossa, kriget mot Sovjet.

Hannibals taktik som också tyska armén använde sig av.

V.39

SO
Bedömningstillfället är vecka 41 i form att ett skriftligt prov som handlar om att analysera orsakerna till 1:a världskriget. Se mina filmer!

Veckan som kommer jobbar vi vidare med upptakten till 2:a världskriget samt hur kriget utvecklades.

Läs kapitlet om 2:a världskriget i er bok Utkik sidorna 231-240

SV
Någon grupp kommer spela in sitt sista boksamtal, andra gör sitt näst sista boksamtal innan bedömningstillfället som ska spelas in. Grupprum för detta är bokade.

För övrigt ska vi träna på att skriva analyserande text om orsakerna till 1:a världskriget. Hur gör man? Vilka ord är bra att använda? Vad ska man börja med?

Sammanfattning historia 20/9

Jag berättade om Rysslands förvandling till Sovjet. 1917 fick kommunisten Lenin fri passage genom Tyskland för att skapa oro och förhoppningsvis bidra till en fred med Tyskland. Strategin lyckades. Tyskland fick sin fred med Ryssland, den s.k Brest-Litovsk-freden. Nu kunde Lenin och kommunisterna sprida och kämpa för sin kommunistiska revolution i Ryssland.
Det tog en tid innan kommunisterna kunde slå ner vad som kallas kontrarevolutionärerna, de som var motståndare till kommunismen. När väl makten var tagen arresterades Tsarfamiljen som sattes i husarrest och senare avrättades i Jekaterinburg.
Lenin dog 1924 och det blev inte klart vem som skulle ta över ledningen förrän 1928, då Stalin hade tagit makten som ledare i Ryssland.
Stalin satsade på att industrialisera Sovjet, som det bytte namn till, genom att upptätta femårsplaner. Staten ägde och bestämde vad och hur mycket som skulle produceras under 5år.
Tillväxten i ekonomin ökade men också till höga kostnader. Många människor fick sätta livet till för att Stalin skulle kunna genomföra sina förändringar. Målen var viktigare än vilka medel som utnyttjades för att nå dem.

Efter föreläsningen jobbade vi med statistik och diagram för att se hur den industriella utvecklingen såg ut mellan länder under sent 1800-tal.

SO tis 19/9 9D och 9E sammanfattning

Båda bilderna visar effekten av hyperinflationen i Tyskland ca år 1923. Sedelpressarna gick för högtryck för att bl a betala skadeståndet till segrarmakterna. Priser kan stiga av flera anledningar, men ökar antalet pengar dramatiskt utan att produktionen av varor och tjänster ökat så sker med största sannolikhet en dramatisk prisökning. 

Tyskland efter kriget

Först berättade jag om Tysklands situation där ekonomin försämrades efter kriget och stor arbetslöshet skapade ett stort missnöje. Weimarrepubliken hade svårt att ta viktiga beslut för att lösa situationen, vilket Hitler försökte utnyttja genom att genomföra en statskupp. Statskuppen slogs ner och Hitler sattes i fängelse. I fängelset skrev han sitt manifest "mein kampf" där han bl a beskyller judarna för Tysklands problem.

I mitten av 20-talet förbättrades ekonomin i Tyskland. Industrin lyckades återhämta sig, men när börskraschen 1929 i USA spreds till Europa kunde inte ett svagt Tyskland undvika att återigen hamna i en ekonomisk depression. 

I valen i Tyskland i slutet av 20-talet drog Hitlers nationalsocialistiska parti nytta av det missnöje som spred sig i landet.  1930 fick nazipartiet 18% och år 1932 blev de det största partiet med 38% av rösterna.

Hitler lovade guld och gröna skogar. Problemet var att han lyckades förbättra situationen i landet med satsningar på infrastruktur. Han infriade flera av sina löften. 1933 gjorde han sig till Führer, enväldig förbundskansler (eller diktator om man så vill) med oinskränkta maktbefogenheter. Samma år infördes det första koncentrationslägret för framförallt oliktänkande (socialdemokrater och kommunister).

USA på 20-talet

Industrin i USA fick ett enormt uppsving efter kriget. Nya uppfinningar såg dagens ljus som dammsugare och kylskåpet. Löpandebandstekniken skapade massproduktion av varor. Folk hungrade efter dessa nymodigheter. 

Industrin gick så bra att många började satsa i företagsaktier. Aktieägandet gjorde det möjligt att få ta del av de vinster som företagen gjorde. Bankerna lånade ut pengar till privatpersoner med aktieinnehav som säkerhet. Med lånade pengar köpte folk ännu mer aktier. Den här perioden kallas för det glada 20-talet. 

Men de amerikanska bönderna fick det allt svårare. De satt med stora överskott av jordbruksprodukter och fick därmed dåligt betalt. Böndernas ekonomi försämrades och de hade inte råd att köpa industrins produkter. Samtidigt gjorde massproduktionen av industrivaror att det blev ett överskott av varor på den amerikanska marknaden. De fick, till slut, helt enkelt inte sålt alla de varor som de producerade. 

Industrins vinster minskade och aktiernas värde sjönk. Folk blev oroliga att förlora pengar och skyndade sig att sälja sina aktieinnehav. Den svarta måndagen 1929 uppstod. Aktierna sjönk dramatiskt på en dag och många kunde inte betala sina lån. Banker och företag i mängder gick i konkurs. Arbetslösheten ökade - ingen lön, ingen konsumtion - färre varor såldes och industrin fick avskeda ännu fler - arbetslösheten ökade ytterligare. Hur ska man vända en sådan ond spiral?

President Roosevelt vald 1933 genomförde vad han kallade "New Deal". En stor satsning på statliga investeringar för att skapa arbetstillfällen och sedan få en ökad konsumtion som skulle få industrins hjul att börja snurra. Han gav också bönderna statliga bidrag för att öka deras köpkraft. Amerikanska ekonomin ökade snabbt mellan 1933-1937.  

  

Film 2: Orsaker till 1:a världskriget

Film: Orsaker till 1:a världskriget

Vad ska ni kunna i historia

LPP Historia ht 2017 åk 9

Världskrigens tid

 

Vi startar med historia och kommer att studera den spännande och ofta hemska perioden 1900-1945, det man även kan kalla för ”Världskrigens tid”.  Vi börjar dock långt ner i 1800-talet där många byggstenar finns för att förstår 1900-talskrigen. Det är kort om tid för en intensiv period i historien och därför får du gärna se och läsa böcker på egen hand.
På svenskan kommer vi att läsa skönlitteratur som utspelar sig under perioden. Bra filmer hittar du på www.sli.se.

 

Vi ska träna på att:

 

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv och
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap

 

Ur kursplanen i SO, centralt innehåll för år 7-9

Här står det att vi behandla de båda världskrigen, deras orsaker och följder och förtryck, folkdrivningar och folkmord.  .

 

Genomförande
Ni kommer att få lyssna på kortare föreläsningar, se på filmer, läsa faktatexter samt gemensamt och enskilt göra olika uppgifter där ni får bearbeta den fakta ni får till er. 

 

Bedömning
Jag kommer att bedöma:

 

• dina kunskaper i historia
• din förmåga att resonera kring orsaker och resultat
• din förmåga att beskriva och förklara.
• din förmåga att använda olika källor och värdera deras trovärdighet
• din förmåga att kunna reflektera över hur historia används i olika sammanhang
• hur du använder historiska begrepp som kontinuitet, förändring, förklaring, källkritik och identitet.

 

Hur tänka orsak och verkan?

Mariette besökte oss 9D och 9E 14/9

Mariette gick igenom information om gymnasievalet. Nedan finns en lite film som visar hur ni hittar gymnasieantagningen

V.38

V.38
Historia


Vi kommer att arbeta med mellankrigstiden s. 215-225. Gruppuppgifter om Versaillesfreden. Hur var det i USA, Ryssland/Sovjet och Tyskland. Upptrappningen fram till 2:a världskriget.


Svenska
Bokcirklarna fortsätter. Ni läser de sidor ni bestämt i gruppen och samtalar utifrån era roller.


Resterande lektioner i svenska under veckan fortsätter vi med övningar i grammatik och att börja träna på att skriva en faktatext om orsakerna till 1:a världskriget.

Sammanfattning SO historia 9D 14/9 9E 15/9

Vi gick igenom Versaillesfreden. Efter vapenstilleståndet 11/11 kl 11:00 tvingades Tyskland till att sluta fred. Om de inte hade gått med på det skulle handelsblockaden fortsatt och tyskarna skulle få hungra än längre. Samtidigt hade tyske kejsaren Wilhelm tvingats avgå och en demokrati hade uppstått ledd av socialdemokraterna. Tyska folket led de sista åren av kriget bland annat på grund av handelsblockaden. Därför strävade många i Tyskland efter att det skulle bli fred. De hade dock inte räknat med så dåliga villkor som Versaillesfreden bestämt.


Tyskland kände sig dåligt behandlade av freden. De fick skulden för kriget framför allt av Frankrike som ville skadeskjuta Tyskland. Tyskland fick stå som stor förlorare trots att de fortfarande stod med sin armé på fransk mark.


På sidan 207 (Utkik9 kan ni läsa om vad freden innehöll


Nu hade Tyskland för första gången demokrati och kallas för Wiemarrepubliken. Politikerna hade många problem att lösa i Tyskland: Skuldbetalningar till segrarmakterna, arbetslöshet, missnöje med den orättvisa freden, politisk oro mellan olika grupper, fattigdom. Den tyska riksdagen hade svårt att ta beslut i viktiga frågor för att vända utvecklingen. Detta gjorde att många i Tyskland misstrodde demokratins möjligheter att lösa Tysklands inre problem.


För att betala krigsskulder och skadestånd började tyska staten trycka mer pengar. Sedelpressarna gick för högtryck. Mer pengar gör att priserna stiger. Priserna steg dramatiskt från dag till dag senare timme efter timme. När man fick lön fick man skynda sig att handla innan priserna hunnit stiga ännu mer. Det berättas att en kvinna glömt sin korg med sedlar på gatan. Hon skyndar ut för att hämta korgen och upptäcker att sedlarna ligger kvar, men korgen är borta.


Vi pratade också om vad inflation betyder. Jag berättade om världens första riksbank och världens första sedel.

Bokcirkel

Fram till vecka 39 läser vi olika böcker i grupper. Vi tränar inför nationella provet som är ett muntligt prov i svenska. Vi diskuterar och samtalar om böcker för att utveckla läsförståelse och muntligt samtal utifrån en tydlig modell. Modellen går ut på att alla i gruppen har olika roller inför varje samtal.


Examinationen är det sista samtalet som spelas in.

Vecka 37

Läs sidorna 215-225 om mellankrigstiden


I veckan (37) har vi arbetat med orsaker till 1.a världskriget. Praktiskt har vi arbetet i par med en konkret orsaksmodell för att se sambanden mellan olika orsaker. Vi gick först igenom orsaker, vad de betyder och ungefär när i tiden de uppstod. Vi tränar alltså på det prov som kommer vecka 41 som kommer handla om att se samband mellan olika orsaker. Kunna förklara och beskriva orsaker som kan vara kopplade till kriget. Det krävs att ni kan resonera/diskutera i text.